Related Paintings of unknow artist :. | Hullo, Largess, A Harvest Scene in Norfolk | Floral, beautiful classical still life of flowers 010 | European city landscape, street landsacpe, construction, frontstore, building and architecture.013 | Belabdaoui | Edelheere Altarpiece |
Related Artists:
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.
William Clarke Wontner
floruit 1879-circa 1922
George Scharf
1820-1895 British art critic, was born in London, the son of George Scharf, a Bavarian miniature painter who settled in England in 1816 and died in 1860. He studied in the schools of the Royal Academy. In 1840 he accompanied Sir Charles Fellows to Asia Minor, and in 1843 acted as draughtsman to a government expedition to the same country. After his return he devoted himself with great industry and success to the illustration of books relating to art and antiquity, of which the best known are Macaulay's Lays of Ancient Rome (1847); Milman's Horace, (1849); Kugler's Handbook of Italian Painting (1851); and Dr Smith's classical dictionaries. He also engaged largely in lecturing and teaching, and took part in the formation of the Greek, Roman and Pompeian courts at the Crystal Palace. He acted as art secretary to the great Manchester Art Treasures Exhibition of 1857, and in that year was appointed secretary and director to the newly founded National Portrait Gallery. The remainder of his life was given to the care of that institution. Scharf acquired an unrivalled knowledge of all matters relating to historic portraiture, and was the author of many learned essays on the subject. In 1885